Nu ska vi prata om ett rum som förut såg ut såhär.
Visst är det så att man nästan ser skinnmöblerna som stod där, fantom-ser dom liksom? Jag får också känsla av att jag varit här på förfest hos en kille som hyr detta rum av en släkting och att jag hade med mig Bacardi breezer i en Clas Ohlson-påse. Kanske fanns det ett tyg på väggen med batik för lite hemtrevlig känsla. Aja. Behöver vi prata om problemet med ett glossy klickgolv? Dömer inte den som har ett obs, vi har i hallen på radhuset, men i ett torp där man anar ett äldre golv under känns det som att äta godis med papperet på.
I veckan fick vi hur som helst denna present av det rummet:
Bakom nåt lager masonit fanns en panel i pärlspont i en ljuvlig färg. Jag tänkte lindblomsgrön men en på Gysinge byggnadsvård som jag snackade färg med trodde en utspädd kromoxid. Hur som helst, nån dag senare kom golvet fram.
Gngnhnhnnhh. Jag säger inte att det är ett perfekt golv. Men ge mig ett par dagar med lite såpa och en bra borste så kaaanske kanske.
Visst är det skillnad. Först lite tveksam själ – nu har vi skalat fram en gullig sådan?